Välbehövlig paus

från bloggandet har jag tagit.

Men nu är jag tillbaka. Med kraft o sol i blick. Välkomnar våren,
dig och solen. Tänk vad skönt att vi går mot ljusare tider.... Kan
inte annat än att le och erkänna att höst o vinter är inte my cup
of tea.
Topp!!

Rosor

Fick vackra rosor av mina vackra väninnor Anni o Annika i början
på veckan. Några dagar senare började de sloka, men nerklippta o
flytande i vatten fick de nytt liv.

En låda med historia

Den här lådan spikade min far ihop någon gång på 70-talet, den har sedan fått följa med till en massa olika hus och hem (ja vi har flyttat många ggr i vårt liv) - den har till och med fått bo i Paris i 9 år. När jag beslöt mig för att flytta hemifrån och från Paris till Karlstad för att plugga, ja då följde lådan med.

Lådan har fått fungera som filtförråd, gamlabrevlager och som nu LP-skivsförvaring.























Fram tills nyligen har den stått i sin naturligt åldriga färg.


En dag fick jag en idé om att måla den vit. Vilket jag gjorde. Men döm om min förvåning, när färgen väl låg på, så lyfte färgen av små små dammkorn och annat som har döljts i springorna, det kombinerat med en usel pensel (många big no-no´s), fick mig att resolut skrapa av färgen.
Slutresultatet ser du här - jag tycker den blev läcker. Den står mitt i blickfånget när man kommer in i vårt hus, mitt i framför de stora fönstren vi har i vardagsrummet.
Den gör sig där den står.
Den får fortsätta följa med oss på våra äventyr.
Lådan min far snickrade ihop i all hast för sisådär 35 år sedan.

2 januari och nu är jag redo

De sista veckorna på december premierade jag som GI-are och gillade det. Jag släppte på spärren den 26 december och lät mig äta som jag ville och jesus vad godis det blev - jag som inte ens är en godisråtta!!

Upp några kilon igen MEN idag är ordningen återställd.

Frukost: bacon och ägg

Kaffemaskinen stöttar och skriver READY i rött -

NU KÖR JAG!!

Julpynt

Så nu har jullådorna kommit fram och plockats upp. I år firar vi inte julafton med barnen utan de kommer nästa vecka och stannar hos oss i två veckor, därför för julen komma till oss lite tidigare än vad jag brukar låta den göra..

Har bestämt mig för att riktigt njuta och sväva ut i julpynt. Hela bilen fick hjälpa oss och alla kassar hem och lite av vad som kom med ser du här! :)

En härlig dag med ingenting på agendan.

Onsdag - en skön ledig dag efter två riiiiktigt långa dagar och stora energiurladdningar..

Idag kommer jag fota en del, kanske ta mig fram till scrapbordet och även till crosstrainern.

Väntar fortfarande på mitt Photoshopprogram och ser fram emot att få lära mig det. Idag redigerar jag mina bilder i Picture Manager och vad jag förstår är att ett himmelrike kommer att öppnas med hjälp av PS.

Otålig som sagt.

I helgen, inför middagsgäster, fick Magnus ett ryck och målade om våra ekbord i ett nafs. Från den varma ektonen till det mer vita kalla - men oxå det ljusa och härliga. Är en fantast av vitt, när det gäller inredning. Iallafall i soff- och matsalsdelen, liksom i sovrummet. Andra rum är faktiskt fyllda med färg. Gillar det oxå.. Ja här ser du ett exempel på hur inkonsikvent jag kan vara :) I senaste numret av Sköna Hem är exempel på hur jag triggars igång. Först ett reportage från en gammal paradvåning i Sundsvall, med mörka färger, takmålningar och många många ögonfröjder. Jag ryser av välbehag... Sedan lite längre in in tidningen får vi se ett hem i Haag där allt går i vitt och dess olika toner. Åter igen får jag gåshud av positiva känslor.. Ja sån är jag helt enkelt :)

Ljuset är här!

Vilken dag!

Vilket ljus!

Även om jag är sjuk så njuter jag av att se hur solen värmer och gör underverk. Gick ut och tog foto på blommorna på däcket, kände värmen men kände oxå att jag inte var i form - så tillbaka på soffan fick det bli.

Fattig men ändå rik

Detta var vad min farfarsfar och farfarsmor kom hem med från sina år i "Amerikat". De åkte från ett fattigt Norge för att finna lycka och försörjnig over there. De åkte i väg fattiga och med många barn och kom till Sverige i början av 1900-talet lika fattiga (på pengar) och med ännu fler barn... rika på ett mycket mer värdefullt vis i och för sig, även om det inte gick att handla mat för barnen...

De kom till Göteborg och min farfarsfar fick jobb direkt. Lyckan var stor. 1904 födde min farfar och fick svenskt medborgarskap. Farfar tillhörde de yngre i den stora syskonskaran och när han var klar med dåtidens grundskola fick han möjligheten att gå på Chalmers - som den yngste någonsin. Fattiga var de och istället för sköna promenadskor gick han i sin storasysters sandaler den milen som det krävdes för att komma till skolan. Åren gick och han fick ut sin examen som väg- och vatteningenjör och hans framtid var tryggad.

Klockan påminner mig om vad min släkt har varit med om och vad vi är beredda att göra för att klara livhanken och kunna ge våra barn en framtid....